Värmland.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

Värmland

Värmlands landskapsvapen
Landsdel Svealand
Län Värmlands län, Örebro län, Västra Götalands län
Stift Karlstads stift och Skara stift
Yta 18 204 km²
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
312 966
17,2 inv/km²
Högsta punkt Granberget, Höljes 701 m ö h
Största sjö Vänern, Glafsfjorden (Störst helt inom landskapet)
Landskapsblomma Skogsstjärna
Landskapsdjur Varg
fler symboler...

Värmlands läge

Värmland är ett landskap i Svealand i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Norge och i öster till Dalarna, Västmanland och Närke. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar.

Landskapet tillhör i huvudsak Värmlands län och Karlstad stift. Södra Råda församling (i Gullspångs kommun) tillhör dock Västra Götalands län och Skara stift, medan Degerfors och Karlskoga kommuner tillhör Örebro län.

Värmland är titulärt hertigdöme för prins Carl Philip.

Innehåll


redigera Historia

Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den s.k. Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glavsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden; det omfattade på 1300-talet 9 härader och var administrativt indelat i 2 sysslor, Öster- och Västersysslan.

Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet. Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet. År 1437 ägde en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde). Värmland användes under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas livgeding, och hörde under senare 1500-talet till hertig Karls hertigdöme och blev 1639 eget län. Det hörde från äldsta tid under Skara stift, efter 1580 under Mariestads superintendenti och efter 1647 under Karlstads stift. 1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Av städerna tillkom Karlstad 1584, Filipstad 1611 och Kristinehamn 1642. Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.[1]

redigera Orter i landskapet Värmland

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över orter i landskapet Värmland

redigera Större tätorter i Värmland

(Efter storleksordning)

redigera Städer

De orter i landskapet som traditionellt räknats som städer med gamla anor är Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Efter 1971 saknas en vedertagen officiell definition på städer. SCB brukar räkna orter med över 10 000 invånare. De orter som kvalificeras enligt den definitionen är Karlstad, Karlskoga, Kristinehamn, Arvika och Skoghall. Den sistnämnda ligger dock endast fem kilometer från centrala Karlstad och brukar snarare räknas dit en som en särskild stad. I det allmänna språkbruket brukar däremot fortfaranade Filipstad och Säffle räknas, trots sin ringa folkmängd.

redigera Sevärdheter

Selma Lagerlöfs gamla hem Mårbacka, och Gustav Geijers gamla sommarbostad.

redigera Några kända värmlänningar

redigera Referenser

redigera Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok 1937

redigera Litteratur

  • Svensk uppslagsbok, 30 (1937)

redigera Se även

Föreslagen flagga för Värmland.

redigera Externa länkar

Arkiv
Dialekt
Heraldik
Media
Museum


Sveriges landskap

Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Halland | Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke | Skåne | Småland | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten | Västergötland | Västmanland | Ångermanland | Öland | Östergötland
Subkultura - Orkiestra - Rowery - Ang Wal slownik - teksty piosenek - Neologizmy - Gryzonie - www.photofunia.com - przeróbki zdjęć - czapki na szydełku - Parki - Parki - Parki - Parki - Parki