Forntid

Förhistorisk grottkonst från Pech Merle i Frankrike

Förhistorisk tid eller forntid (begreppen avnänds ofta synonymt^[1]) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien. Historieskrivning om förhistorisk tid kallas förhistoria. Gränsen är flytande då det finns utländska historiska källor som belyser slutet av forntiden och arkeologiskt källmaterial är viktigt även för att utforska historisk tid.^[1]

Förhistorien omfattar tiden före och fram till den historiska tiden, och sträcker sig alltså över många tusen år. Inom svensk historieskrivning sträcker sig forntiden från människornas invandring till kristendomens införande på 1000-talet.^[1] Då inträder medeltiden, och därmed historisk tid.

Det finns huvudsakligen tre källor om den förhistoriska tiden:

Arkeologiska fynd.
Skriftliga källor från omgivande områden (när omgivningen befinner sig i historisk tid).
Muntliga traditioner (som kan ha skrivits ned senare).

Det finns källkritiska problem med alla dessa källor (liksom det gör med historika källor) men mycket går dock att lära sig om den förhistoriska tiden ändå.

Arkeologer arbetar i första hand med materiella lämningar (fornlämningar) och kompletterar med skriftligt material om det finns. Detta till skillnad från historiker som i första hand arbetar genom skriftliga källor. Dock har det på senare tid även uppkommit en arkeologi som sysslar med historisk tid.

Skriftliga källor kan dels innehålla fragment som direkt handlar om det område man är intresserad av, dels ge ett förklarande allmänt historiskt sammanhang.

redigera Förhistorisk tidsindelning

Huvudartikel: Arkeologisk tidsindelning

Den förhistoriska tiden delas in i treperioder, stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Dessa delas i sin tur in i underperioder. Denna uppdelning kallas för treperiodsystemet och uppfanns av den danske arkeologen Christian Jürgensen Thomsen på 1820-talet. Periodindelningen tar sin utgångspunkt i vilket material redskapen tillverkades i under de respektive perioderna. Thomsens treperiodssytem är främst giltig för den gamla världen, i Syd-, Mellan- och Nordamerika används andra indelningar, liksom i Australien. Här talar man till exempel om Arkaisk tid och klassisk tid.

redigera Stenåldern

En handyxa från acheuléenkulturen

Huvudartikel: Stenåldern

Stenåldern är den första perioden i människans historia. Den börjar i och med att de första homininerna lär sig tillverka stenverktyg för ca 2 miljoner år sedan. Stenåldern i sin tur in i tre delperioder:

Paleolitikum och mesolitikum kallas i bland, med ett samlingsnamn, för "jägarstenåldern". Under denna tid levde människan av jakt och insamling av ätliga växter. I och med neolitikum inleds "bondestenåldern", den börjar för ca 10 000 år sedan i mellanöstern och når skandinavien för ca 6000 år sedan. Det finns fortfarande människor som lever, mer eller mindre uteslutande, av jakt och insamling och levande stenteknologier fanns ännu kvar under 1900 talet.

redigera Bronsåldern

Hällristning från Häljesta, Västmanland, gjorda under bronsåldern

Huvudartikel: Bronsåldern

Bronsåldern börjar även den i mellanöstern med Urukkulturen för ca 5000 år sedan. Bronsåldern börjar när man lär sig att smälta koppar och tenn och blanda dessa till brons. På en del platser räknar man med en kopparstenålder mellan sten- och bronsåldern medan järnåldern efterträder stenåldern direkt på andra platser. Bronsåldern slutar när järnåldern börjar.

redigera Järnåldern

Dryckeshorn från Hallstattkulturen

Huvudartikel: Järnåldern

Vanligtvis utgår man från att järnåldern började under 1100-talet f.Kr. i antikens främre Orienten, antikens Indien (med post-rigvediska vedisk tid), och antikens Grekland. i andra regioner av Europa började perioden mycket senare. Järnåldern började under 700-talet f.Kr. i Centraleuropa och under 500-talet f.Kr. i norra Europa. Användandet av järn inom smältverk och för att framställa verktyg, uppkom i Västafrika under 1200-talet f.Kr., vilket gör det till en av det första platserna för järnålderns ursprung.^[2]^[3]^[4]

Järnåldern sägs vanligtvis sluta vid Medelhavet med inledningen av den hellenistiska eran och det Romerska imperiet, i Indien med intåget av buddhismen och jainismen, i Kina med konfucianismen och i norra Europa med den tidiga medeltiden.

redigera Några viktiga hållpunkter

I östra Afrika har forskare hittat bitar av skelett från människoliknande varelser som levde för ungefär 3 miljoner år sedan. Lucy är till exempel ett skelett från denna tid.
De människor som skapade de äldsta gravarna som hittats, brukar kallas neanderthalare, för att de första skelettet hittades i Neanderthal i Tyskland, mitten av 1800-talet.
Cro Magnon kallas den första nutida människan. De har gjort grottmålningarna i Altamira, Spanien och Lascaux grottan i Frankrike
För ca 10 000 år sedan började människan odla. Därmed inträder neolitikum.
Den förhistoriska tiden slutar i och med att skrivkonsten införs i ett område. Det första kända skriftspråket kallas kilskrift och börjar användas ca 3400 före Kristus.
I Norden räknas ungefär tiden mellan 12 000 före Kristus och 1000 efter Kristus som förhistorisk tid.

redigera Se även

redigera Referenser

^ a b c Nationalencyklopedin, på internet, 24 juni 2008, upslagsord Forntid
^ Duncan E. Miller and N.J. Van Der Merwe, 'Early Metal Working in Sub Saharan Africa' Journal of African History 35 (1994) 1-36; Minze Stuiver och N.J. Van Der Merwe, 'Radiocarbon Chronology of the Iron Age in Sub-Saharan Africa' Current Anthropology 1968.
^ How Old is the Iron Age in Sub-Saharan Africa? - av Roderick J. McIntosh, Archaeological Institute of America (1999)
^ Iron in Sub-Saharan Africa - av Stanley B. Alpern (2005)